Om natten är det bara Gud och jag
Jag borde egentligen somnat för länge länge sen om man tänker på när jag ska upp imorgon. Men idag var en sån där dag då jag kände hur Gud manade mig stanna uppe en extra stund för att bara vara med honom. Till och med Jesus var ju uppe och bad vissa nätter så helt tokigt kan det ju inte vara även om sömn givetvis också är jätteviktigt.
På Guds uppmaning satte jag mig alltså för att skriva till Gud i min drömbok. Lite lugn lovsång spelade i bakgrunden. När jag skrivit klart öppnade jag min Bibel, och vilket sammanträffande att jag "råkade" läsa just den här versen just då:
"Om dagen sänder Herren sin nåd och om natten är hans sång hos mig, en lovsång till mitt livs Gud."
Ps 42:9
Vilken äkta bekräftelse! Då visste jag genast, att Gud är med mig och att han har läst mina drömmar som jag skrev ner till honom i min bok. Så god som han är har han säkert redan börjat jobba på att förverkliga dem också. Min kärlek till Jesus svämmar över lite i natt känner jag ♥
På Guds uppmaning satte jag mig alltså för att skriva till Gud i min drömbok. Lite lugn lovsång spelade i bakgrunden. När jag skrivit klart öppnade jag min Bibel, och vilket sammanträffande att jag "råkade" läsa just den här versen just då:
"Om dagen sänder Herren sin nåd och om natten är hans sång hos mig, en lovsång till mitt livs Gud."
Ps 42:9
Vilken äkta bekräftelse! Då visste jag genast, att Gud är med mig och att han har läst mina drömmar som jag skrev ner till honom i min bok. Så god som han är har han säkert redan börjat jobba på att förverkliga dem också. Min kärlek till Jesus svämmar över lite i natt känner jag ♥
Bön från en arbetssökande
Om jag fixar CV får du fixa jobbet, Gud. Deal?
För en sekund stannar jag kvar här hos dig
Lovsångsbandet ljuder starkt från scen och jag hör församlingen sjunga med i kör.
Alltid lika vackert och underbart. Ståendes känns det som att Jesus ger mig en stor varm kram.
På knä känner jag Jesu trygga starka hand på mitt huvud. Blundar och försöker lyssna till
änglarnas vindslag för jag vet att de är i kyrkosalen med oss, dansandes till vår härliga lovprisning.
♥
Alltid lika vackert och underbart. Ståendes känns det som att Jesus ger mig en stor varm kram.
På knä känner jag Jesu trygga starka hand på mitt huvud. Blundar och försöker lyssna till
änglarnas vindslag för jag vet att de är i kyrkosalen med oss, dansandes till vår härliga lovprisning.
♥
Det låter som en dröm, men oj vad det är sant. Jag var på bönen i kyrkan (klicka här om du inte hänger med på vad jag talar om) i torsdags och fredags och kära nån vad Jesus var oss nära! Jag önskar att alla ofrälsta skulle komma på våra bönemöten så att de själva kan få uppleva bönens oerhörda kraft; vårt starkaste vapen mot otro. Skölden som har makt att släcka den Ondes brinnande pilar.
Bättre bön
Sakta men säkert, glädjen börjar komma tillbaka mer och mer. Så här uselt vill jag aldrig må igen! Nu har jag i alla fall fått ett tips på hur jag ska be nästa gång glädjen överflödar för mycket, att Gud låter glädjen flöda mer imorgon istället. En mycket smartare bön.
Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte!" Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag, dölj inte ditt ansikte för mig. Driv inte bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp. Släpp mig inte, överge mig inte, du, min frälsnings Gud. Jag är viss om att få se HERRENS godhet i de levandes land. Hoppas på HERREN, var stark och frimodig i ditt hjärta, ja, vänta på HERREN!
Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte!" Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag, dölj inte ditt ansikte för mig. Driv inte bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp. Släpp mig inte, överge mig inte, du, min frälsnings Gud. Jag är viss om att få se HERRENS godhet i de levandes land. Hoppas på HERREN, var stark och frimodig i ditt hjärta, ja, vänta på HERREN!
Min dag har varit usel. Och det är så himla roligt!
Igår var en fantastisk dag fylld till bredden med himmelsk glädje! Jag var sådär glad att det bubblade i alla mina kroppsdelar. Jag hade kunnat springa en mil utan att bli andfådd (bildligt talat) och ville skrika glädjetjut så högt som möjligt. Asså vi snackar flera liter glädje här! När jag låg i sängen och inte kunde sova av adrenalinet trots att klockan var mycket så sa jag till Gud på skarpen att "nu får du ta och lugna dig, jag klarar inte att ta in hur mycket som helst".
Idag var jag trött och klädd i svart (vilket jag aldrig brukar vara annars, jag älskar färg för mycket). Jag kom försent till kyrkan (inte så jättemycket men tillräckligt för att det inte ska ligga på plussidan). Gudstjänsten var bra men berörde mig inte alls lika mycket som den brukar göra. Kyrkan drog ut på tiden så jag vart stressad då jag skulle träffa några vänner på lunch. Och så kände jag mig ledsen för att jag inte hann vara social i kyrkan innan jag var tvungen att rusa. Det var jättekul att träffa mina vänner men jag märkte att jag inte orkade vara social, inte ens när vi pratade om saker jag är riktigt intresserad av och engagerad i. Jag kan komma på minst tre gånger idag där jag fått vittna om min tro för människor (vilket är en ohyggligt massa gånger på bara en dag!!) men jag har inte haft den där sprudlande glädjen eller ett lika stort hjärta för det som jag brukar ha när jag får äran att vara en del av världens ljus. Jag har saknat den där lilla extra gnistan så att säga. En riktigt usel dag helt enkelt, för att sammanfatta det enkelt.
Så idag när jag skulle ta tunnelbanan hem stampade jag med foten i tanken åt Gud och frågade sådär barnsligt tjurigt vart all glädje tagit vägen?? Det var då Gud påminde mig om vad jag bett om dagen innan. Då kunde jag bara skratta och tacka Gud, hahaha :D
Det här har lärt mig åtminstone tre viktigare lärdomar. 1. Gud har humor. 2. Gud hör bön. 3. Gud tar våra böner på stort allvar :)
Nu ska jag fixa pannkakor. Jag har det i alla fall så bra att min mjölk inte hunnit surna trots att datumet gått ut :)
Om man aldrig provar lär man sig ju ingenting, eller hur ;)
Idag var jag trött och klädd i svart (vilket jag aldrig brukar vara annars, jag älskar färg för mycket). Jag kom försent till kyrkan (inte så jättemycket men tillräckligt för att det inte ska ligga på plussidan). Gudstjänsten var bra men berörde mig inte alls lika mycket som den brukar göra. Kyrkan drog ut på tiden så jag vart stressad då jag skulle träffa några vänner på lunch. Och så kände jag mig ledsen för att jag inte hann vara social i kyrkan innan jag var tvungen att rusa. Det var jättekul att träffa mina vänner men jag märkte att jag inte orkade vara social, inte ens när vi pratade om saker jag är riktigt intresserad av och engagerad i. Jag kan komma på minst tre gånger idag där jag fått vittna om min tro för människor (vilket är en ohyggligt massa gånger på bara en dag!!) men jag har inte haft den där sprudlande glädjen eller ett lika stort hjärta för det som jag brukar ha när jag får äran att vara en del av världens ljus. Jag har saknat den där lilla extra gnistan så att säga. En riktigt usel dag helt enkelt, för att sammanfatta det enkelt.
Så idag när jag skulle ta tunnelbanan hem stampade jag med foten i tanken åt Gud och frågade sådär barnsligt tjurigt vart all glädje tagit vägen?? Det var då Gud påminde mig om vad jag bett om dagen innan. Då kunde jag bara skratta och tacka Gud, hahaha :D
Det här har lärt mig åtminstone tre viktigare lärdomar. 1. Gud har humor. 2. Gud hör bön. 3. Gud tar våra böner på stort allvar :)
Nu ska jag fixa pannkakor. Jag har det i alla fall så bra att min mjölk inte hunnit surna trots att datumet gått ut :)
Om man aldrig provar lär man sig ju ingenting, eller hur ;)
Godnatt-bön
När våra ögon sluter sig
låt hjärtat ha sin frid i Dig.
Om vi din väg har övergett
förlåt oss nu och led oss rätt.
Amen
låt hjärtat ha sin frid i Dig.
Om vi din väg har övergett
förlåt oss nu och led oss rätt.
Amen
Min uppenbarelse
Igår pratade jag med Credos generalsekreterare om Uppenbarelseboken. Vi kom fram till att budskapet handlar om att vända om till Gud. Och igår förstod jag äntligen att det gäller mig också och inte bara alla otroende där ute. Igår gick ett ljus upp för mig om att vi behöver omvända oss till Gud dagligen. Daglig bön, daglig bibelläsning, daglig syndabekännelse och att dagligen ge sitt liv till Gud. Så det ska jag börja göra mer seriöst nu framöver. Min första dag i mitt nya liv är idag, amen. I Guds namn jag vill gå. Det kommer inte bli lätt, jag kommer falla. Men det är där korset kommer in. Jag vill lära känna Gud på nytt. So here we go!
Min kära mormor
Nu i påsk har jag varit hos mormor tillsammans med min fina familj och Marcus. Och det har varit så underbart att få ta det lugnt några dagar och bara umgås att bloggen har fått försummats lite. Men eftersom det här är en blogg där jag inte skriver under press utan för att det är kul gör det ingenting. Det är ju faktiskt viktigt att ha ett gott liv även utanför datorskärmen, eller hur? :)
Mormor är fin en gammal dam på hela 88 år som trots sin höga ålder fortfarande klarar av att bo själv och gå ut och promenera varje dag (med lite hjälp av rullatorn). Under påsken fixade hon dessutom mat till oss alla sju med minimal hjälp från oss andra. Jag är imponerad, min mormor är minsann en liten järnlady.
Hon är dessutom mamma till fyra barn, mor- och farmor flera gånger om och har nu på senare år även hunnit med att bli gammelmormor ett par gånger si sådär.
Annars är mormor en mormor som gillar att sitta och klura på korsord i timmar i streck. Hon hör lite dåligt men hon har en väldigt skarp hjärna må ni tro. Hon gillar också att lägga pussel, både att laga mat och äta ute på restaurang och såklart träffa familj, släkt och vänner titt som tätt.
Jag älskar min mormor. Så nu när ni vet lite mer om henne kanske ni vill passa på att slänga iväg en bön för henne. Det behöver inte vara en halvtimmes lång bön (även om jag inte tänker protestera om ni insisterar ;) utan kanske bara en eller två meningar. Gud hör i vilket fall. Det vore bara så gott om ni kunde göra det för henne och för mig. Min mormor är viktig för mig förstår ni. Tack, kära läsare :)
Mormor är fin en gammal dam på hela 88 år som trots sin höga ålder fortfarande klarar av att bo själv och gå ut och promenera varje dag (med lite hjälp av rullatorn). Under påsken fixade hon dessutom mat till oss alla sju med minimal hjälp från oss andra. Jag är imponerad, min mormor är minsann en liten järnlady.
Hon är dessutom mamma till fyra barn, mor- och farmor flera gånger om och har nu på senare år även hunnit med att bli gammelmormor ett par gånger si sådär.
Annars är mormor en mormor som gillar att sitta och klura på korsord i timmar i streck. Hon hör lite dåligt men hon har en väldigt skarp hjärna må ni tro. Hon gillar också att lägga pussel, både att laga mat och äta ute på restaurang och såklart träffa familj, släkt och vänner titt som tätt.
Jag älskar min mormor. Så nu när ni vet lite mer om henne kanske ni vill passa på att slänga iväg en bön för henne. Det behöver inte vara en halvtimmes lång bön (även om jag inte tänker protestera om ni insisterar ;) utan kanske bara en eller två meningar. Gud hör i vilket fall. Det vore bara så gott om ni kunde göra det för henne och för mig. Min mormor är viktig för mig förstår ni. Tack, kära läsare :)
♥
Just nu ber jag denna bön
För jag vill komma närmare Gud, leva ut min tro i praktien. På riktigt. Amen, det längtar jag efter. ♥
(Don't mind the dark spot in the middle of the picture.
Det är bara något himla smuts på linsen som inte går att tvätta bort.)
Min kyrka brinner
Nu behöver jag och min församling verkligen er hjälp i förbön!
Så här ser det ut i Södertälje just nu. Min kyrka brinner, mitt hem brinner... Lyckligtvis är ingen människa skadad och tack och lov lyckades några hjältar ur min församling ta ut allting ovärdeligt ur kyrkan innan. Så det gamla fina handgjorda korset är kvar, samt alla lovsångspärmar och sådär. Tack, Gud!
Alla i min kyrka är helt förkrossade, såklart. Har snackat med några stycken och jag vill bara gråta. Det är så sjukt frustrerande för jag är utanför Göteborg, på andra sidan landet, och kan varken hjälpa till, säga hejdå till platsen eller någonting! Jag vill ju vara där, se det så att jag vet att det är verkligt liksom. Och trösta mina kära vänner. Jag vill vara en av de där hjältarna som bar ut allting ur kyrkan. Men det går inte... Allt jag kan göra är be, och be er att göra detsamma...
För nu behöver vi en ny lokal, ett nytt ställe där vi kan känna oss hemma. Nu på torsdag skulle Kyrkans Ungdom ha startat igen för den här terminen. Och kyrkan låg ju i en skola, som nu är totalt förstörd (se bilden), vilket gör att helt gäng elever inte har någonstans att ta vägen nu i höst. Så vad kommer hända nu?
Dem misstänker att det är en anlagd brand. Vilket inte vore helt konstigt eftersom Södertälje haft flera andläggda bränder på sistone, och det ryktas om pyromaner i staden. Är det något jag vill göra i Södertälje i höst som inspiratör så är det att starta bönevandringar. För Södertälje är en stad i nöd och i kraftigt behov av Guds nåd och kraft och hjälp! ♥
Jag undrar när det egentligen var senast jag var där i kyrkan. Det var sista gången jag någonsin satte min fot där...
Göteborgsposten skriver om det. Liksom Aftonbladet och Expressen. Och Länstidningen såklart. Läs, och be, snälla ni.
Så här ser det ut i Södertälje just nu. Min kyrka brinner, mitt hem brinner... Lyckligtvis är ingen människa skadad och tack och lov lyckades några hjältar ur min församling ta ut allting ovärdeligt ur kyrkan innan. Så det gamla fina handgjorda korset är kvar, samt alla lovsångspärmar och sådär. Tack, Gud!
Alla i min kyrka är helt förkrossade, såklart. Har snackat med några stycken och jag vill bara gråta. Det är så sjukt frustrerande för jag är utanför Göteborg, på andra sidan landet, och kan varken hjälpa till, säga hejdå till platsen eller någonting! Jag vill ju vara där, se det så att jag vet att det är verkligt liksom. Och trösta mina kära vänner. Jag vill vara en av de där hjältarna som bar ut allting ur kyrkan. Men det går inte... Allt jag kan göra är be, och be er att göra detsamma...
För nu behöver vi en ny lokal, ett nytt ställe där vi kan känna oss hemma. Nu på torsdag skulle Kyrkans Ungdom ha startat igen för den här terminen. Och kyrkan låg ju i en skola, som nu är totalt förstörd (se bilden), vilket gör att helt gäng elever inte har någonstans att ta vägen nu i höst. Så vad kommer hända nu?
Dem misstänker att det är en anlagd brand. Vilket inte vore helt konstigt eftersom Södertälje haft flera andläggda bränder på sistone, och det ryktas om pyromaner i staden. Är det något jag vill göra i Södertälje i höst som inspiratör så är det att starta bönevandringar. För Södertälje är en stad i nöd och i kraftigt behov av Guds nåd och kraft och hjälp! ♥
Jag undrar när det egentligen var senast jag var där i kyrkan. Det var sista gången jag någonsin satte min fot där...
Göteborgsposten skriver om det. Liksom Aftonbladet och Expressen. Och Länstidningen såklart. Läs, och be, snälla ni.
Jag kan knappt tro det... :'(
Sommarlov
I fredags fick jag sommarlov. Äntligen! Men trots att jag är "ledig" är det mycket jag ska hinna med. Idag åker jag till Schweiz och hälsar på min älskade vän Ella som är au pair där. På måndag börjar ett konfaläger där jag ska vara ledare, i en hel månad. Senare i juli blir det TEJP-läger och dit ska jag fixa lek-seminarium och grejer. Och det kommer bli hur roligt som helst, det är jag bergsäker på! Jag bara hoppas att jag ska kunna vila ut lite också... Därför vill jag bära med mig den här bönen.
Gode Gud, du är Herre över både vila och arbete.
Låt mig få glädje och kraft av min semester.
Hjälp mig att med alla sinnen uppleva den underbara värld som du har skapat.
Hjälp mig att verkligen komma tillrätta med mig själv.
Du är alltid densamma.
Följ mig vart jag än går, vad med mig både istillhet och oro.
Förnya mig och ge mig trygghet i dig.
Av K-G Hilderbrand.
Mm... Sommar. ♥
Låt mig få glädje och kraft av min semester.
Hjälp mig att med alla sinnen uppleva den underbara värld som du har skapat.
Hjälp mig att verkligen komma tillrätta med mig själv.
Du är alltid densamma.
Följ mig vart jag än går, vad med mig både istillhet och oro.
Förnya mig och ge mig trygghet i dig.
Av K-G Hilderbrand.
Mm... Sommar. ♥
Smygreklam
Har ni sett den här reklamen?
Om man skulle ta och vinkla den lite såhär istället, pilarna pekar ju ändå uppåt... ;)
Gud har skapat dig till sin avbild och blev själv människa för din skull.
Han känner mig bättre än jag känner mig själv, det har jag fått erfara många gånger.
Bara en bön bort! :)
Gud är alltid uppkopplad och ständigt tillgänglig för dig och dina böner.
Jadå, det gäller även kvällar, helger och nätter.
När som helst du behöver honom!
Om man skulle ta och vinkla den lite såhär istället, pilarna pekar ju ändå uppåt... ;)
Gud har skapat dig till sin avbild och blev själv människa för din skull.
Han känner mig bättre än jag känner mig själv, det har jag fått erfara många gånger.
Bara en bön bort! :)
Gud är alltid uppkopplad och ständigt tillgänglig för dig och dina böner.
Jadå, det gäller även kvällar, helger och nätter.
När som helst du behöver honom!
Och eftersom Jesus förstår mig så innerligt och alltid finns tillgänglig är han liksom den ultimata personen
att gå till närhelst jag har problem, frågor eller helt enkelt vill dela min glädje med någon.
"Välj en" säger reklamen. Lätt val, säger jag.
att gå till närhelst jag har problem, frågor eller helt enkelt vill dela min glädje med någon.
"Välj en" säger reklamen. Lätt val, säger jag.
Jesus - min bästa vän. ♥
Hjälp, min pappa har tappat bort sin ring...
En fin ring men en blå safirsten i, som han fick från min mamma och mormor för ungefär 20 år sedan. En speciell ring som pappa brukade ha på sitt lillfinger varenda vakna minut han hade.
Det var en vanlig torsdagsmorgon. Pappa gjorde sin morgonrutin som vanligt. Badrummet, frukost, hämta hö från boden till kaninen. Och så i bilen till jobbet upptäckte han plötsligt att ringen var borta. Helt out of the blue bara sådär.
Igår kom jag och min temperära inneboende, Elisabet som är Credo inspiratör i Göteborg, hem till mina föräldrar. Kanske var det så att mamma märkte att det kom in två personer med Helig Ande boende inom sig, för helt plötsligt började hon fråga oss frågor om bön. Om man kan be till Gud om man tappat bort något, som pappas ring nu då. Vi fick ett jättefint samtal och även vittna lite. Jag hoppas verkligen att Gud tog till vara på tillfället hos mamma...
Nu har jag och Elisabet lovat att vi ska be Gud om att vi ska hitta ringen igen. Kan inte ni också hjälpa till?
Det var en vanlig torsdagsmorgon. Pappa gjorde sin morgonrutin som vanligt. Badrummet, frukost, hämta hö från boden till kaninen. Och så i bilen till jobbet upptäckte han plötsligt att ringen var borta. Helt out of the blue bara sådär.
Igår kom jag och min temperära inneboende, Elisabet som är Credo inspiratör i Göteborg, hem till mina föräldrar. Kanske var det så att mamma märkte att det kom in två personer med Helig Ande boende inom sig, för helt plötsligt började hon fråga oss frågor om bön. Om man kan be till Gud om man tappat bort något, som pappas ring nu då. Vi fick ett jättefint samtal och även vittna lite. Jag hoppas verkligen att Gud tog till vara på tillfället hos mamma...
Nu har jag och Elisabet lovat att vi ska be Gud om att vi ska hitta ringen igen. Kan inte ni också hjälpa till?
Så här ser den ut.
Be för Sverige
Var ni med hyllade Jesus den dagen? ♥
Vi var i Vasaparken först. Vi fick se några fina dansuppvisningar från några Jönköpings-bor. Och lyssna på en fin kör från Betlehemskyrkan där en av mina fina vänner var med och sjöng. Och solen sken på oss med strålande ljus.
Just då verkade vi inte vara så många ändå. Det var när vi ställde upp oss i tåget som vi märkte hur många vi egentligen var... Och när vi anlände till Kundsträdgården, då fick vi se hur många vi egentligen egentligen var...!
Vilken härlig känsla det var! Att stå i Kungsträdgården tillsammans med 18,000 andra kristna och bara tillsammans ägna oss åt det som förenar oss, ge all pris och ära till Herren Jesus. ♥
Såg ni vilken otroligt lång artikel DN skrev om allt? Kolla här, och gläd dig! :)
Vi var i Vasaparken först. Vi fick se några fina dansuppvisningar från några Jönköpings-bor. Och lyssna på en fin kör från Betlehemskyrkan där en av mina fina vänner var med och sjöng. Och solen sken på oss med strålande ljus.
Just då verkade vi inte vara så många ändå. Det var när vi ställde upp oss i tåget som vi märkte hur många vi egentligen var... Och när vi anlände till Kundsträdgården, då fick vi se hur många vi egentligen egentligen var...!
Vilken härlig känsla det var! Att stå i Kungsträdgården tillsammans med 18,000 andra kristna och bara tillsammans ägna oss åt det som förenar oss, ge all pris och ära till Herren Jesus. ♥
Såg ni vilken otroligt lång artikel DN skrev om allt? Kolla här, och gläd dig! :)
Resultat av Böneveckan..?
Det är iaf vad jag hoppas och ber om!
Falskalarm!
Det här är förresten det här tragiska sms:et jag fick:
Om ni läser mitt förra inlägg kan ni se att jag undrar vart det började. Och om ni klickar här får vi tydligen svaret. Tidningen Dagen fick tydligen också nys om saken, men tydligen verkar det vara något som inte stämmer... Enligt tidningen Dagens efterspaningar visar det sig vara ett falskalarm. Läs själva så får ni se.
Roligt att hon som falskalarmet handlar om tar det hela med en klackspark. Hon tycker det är härligt att folk ber för henne, och uppmanar oss att fortsätta. Hehe, så det kan gå. =)
Men samtidigt undrar jag hur i all världen man kan lura folk med något så tragiskt. Särskilt inom kristna kretsar. Tänker på budord åtta...
Säg mig, hur många av er gick på detta "skämt"?
"Be för de 22 missionärsfamiljer som ska avrättas idag i Afghanistan.
Sänd vidare så vi blir många som ber."
Sänd vidare så vi blir många som ber."
Om ni läser mitt förra inlägg kan ni se att jag undrar vart det började. Och om ni klickar här får vi tydligen svaret. Tidningen Dagen fick tydligen också nys om saken, men tydligen verkar det vara något som inte stämmer... Enligt tidningen Dagens efterspaningar visar det sig vara ett falskalarm. Läs själva så får ni se.
Roligt att hon som falskalarmet handlar om tar det hela med en klackspark. Hon tycker det är härligt att folk ber för henne, och uppmanar oss att fortsätta. Hehe, så det kan gå. =)
Men samtidigt undrar jag hur i all världen man kan lura folk med något så tragiskt. Särskilt inom kristna kretsar. Tänker på budord åtta...
Säg mig, hur många av er gick på detta "skämt"?
Bön fungerar!!
Clas tackar mig för att jag puschade honom att delta i böneveckan. Trots att han redan hade veckan fullbokad var det precis det han behövde, det är hans egna ord.
Gustaf tackar mig också att jag drog med honom till böneveckan, och det trots att han inte ens hittade själva bönerummet.
Nils ber en timme innan jobbet, inser att en timme är för kort och bokar in sig på ytterliggare två timmar.
Rebecca var skeptisk till att börja med men sen ber hon en natt med Credo Akademin och inser hur härligt det faktiskt var.
Marcus bad flera gånger under veckan, tillsammans med sin vän. Och han ser redan fram emot nästa bönevecka som vi planerar att ha i vår.
För att inte tala om vad böneveckan har givit mig personligen. Men det tror jag redan jag skrivit om.
Behöver jag säga mer eller?!
BÖN GÖR VERKAN
- Try it -
Tajt tidsschema
Imorgon ska jag vara i Uppsala kl. 08.00 och tillbaka i Stockholm kl. 10.10. Det blir tajt men det är det värt =)
Be gärna för att jag hinner!
Be gärna för att jag hinner!
Bön för Indien
- Att oroligheterna upphör.
- Låt folken få återvända hem.
- Må dödandet ska upphöra.
- Att de ska få förnödenheter.
- Att myndigheterna ska agera.
- Guds nåd över hela Indien och Indiens befolkning.
Förföljelsen av kristna i Indien
http://www.youtube.com/watch?v=lvJ6WD13T2s
Det här är sanningen av vad som händer i Indien just nu. Kristna förföljs, minst 950 kristna hem och 95 kyrkor har bränts eller vandaliserats, präster tvingas gå nakna flera kilometer och förnedras, nunnor våldtas offentligt, präster mördas, kristna eldas upp och läggs ut på youtube, många saknas, allvarligt skadade vårdas på sjukhus och 60 000 har tvingas fly för livet till skogen där de knappt har tillgång till mat och dricksvatten. Medans Indiska myndigheter står och ser på utan att agera.
Och svensk sekulär media nämner inte ett ljud. Det är som att Jesusmanifestationen upprepas än en gång på bara några månader. Svensk kristen media nämner det, dock inte så mycket tycker jag. Varför är det så? Det är här ju världens just nu största brott mot religionsfriheten! Så fort kristna säger att Jesus är den enda vägen anklagas vi för diskriminering*, men när flera tusen kristna förföljs är det plötsligt inte värt att uppmärksamma? Att Jesus är enda vägen har varit skrivet i Bibeln i nära 2000 år, så det är inte något nytt som den kristendomen lär. Men att man inte förfölja folk för vad de tror på, har inte det alltid varit självklart?
http://www.kyrkpressen.fi/content/view/8521/898/
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2848&Itemid=30
Kristna präster i Indien uppmanar kristna att omvända sig till hinduismen. För sin egen överlevnads skull.
Igår höll Svenska Evangeliska Alliansen en manifestation för våra förföljda trossyskon utanför den Indiska Ambassaden. Ca 500 människor deltog. SEA:s generalsekreterare Stefan Gustavsson och Stanley Sjöberg är några som var med och talade. På den här sidan kan du läsa mer: http://www.sea.nu/nyheter/nyhet.asp?id=204.
Det är våra bröder och systrar som det handlar om. Dem behöver alla böner de kan få. Så hjälp till och be du också! Be för att:
--> Oroligheterna ska upphöra.
--> De ska kunna återvända hem.
--> Dödandet ska upphöra.
--> De ska få förnödenheter.
--> Myndigheterna ska agera.
--> Gud nåd över hela Indien och Indiens befolkning!
Här kan du hitta fler länkar om dessa hemska händelser: http://www.sea.nu/laddaner.asp?id=21. Underteckna gärna breven längst ner på sidan och skicka iväg de, så kan du hjälpa våra trossyskon ännu mer. Det har jag gjort.
* Diskriminering mot andra religioner, påstår de.
