Shit, det var typ tio dagar sedan jag skrev! Jag måste ha varit upptagen på något sätt... 

Fast idag var faktiskt jobbet pest och pina! Det var visst konsert i Kungsträdgården, något som inte ens vår chef hade fått reda på. Detta, och det soliga vädret, ledde till värsta ruschen. Det var non stopp kö mellan ca ett och sju. Med rätt personal hade vi säkert fixat det, men tyvärr var vi en man kort. Vi tre som var kvar bestod av Ville (som vägrade äta och därmed förlorade ork), Jackii (som var sjuk) och jag (som började gråta pga stressen). INGEN bra kombination!! Snacka om att det blev katastrof... 

Men det kommer bli bättre. Uppenbarligen slutar jag för sent på vardagarna för att det är någon idé för mig att jobba. Så det verkar bara bli helgerna framöver. Inte mig emot ;-) Nästa helg ska jag lära mig att öppna =) 

I måndags ringde jag Sofie. Det var extremt roligt =) Vi hade ett sånt där långt samtal där man pratar om allt och inget, något som vi säkert inte haft sen typ sexan. Det kändes otroligt skönt. Jag hoppas vi fortsätter ringa varandra så där =) Medan vi pratade fick jag reda på att jag var ledig nästa dag, så jag frågade om hon ville hitta på något. Det ville hon! *glädjedans* Så vi träffades i tisdag och gick runt på stan. Shoppade lite kläder för att sen bege oss till Tratten och fika. Åter igen pratade vi som aldrig förr. Det var om möjligt ännu mysigare än vad det var per telefon. Också något som jag hoppas vi fortsätter med =) 

Jag har börjat på Credo!! Vilken lycka! *glädjeskuttar flera mil* Första dagen, i torsdags, var lätt. Bara presentation, andakt och fika liksom ;-) Andra dagen, i fredags, var ehm... chockerande minst sagt. Första lektionen, Livsåskådningar, var rätt lätt (än så länge, kanske man ska tillägga). Boken till den kursen är riktigt intressant! The universe next door, av James W. Sire. Att den är på engelska var lite läskigt i början, men så länge man förstår sammanhanget är det noll problem. Vår lärare, Stefan Gustafsson, verkar vara precis som en toppenlärare ska vara enligt min mening =) Det är en av de kurser som vi kan samla högskolepoäng i så det verkar toppen att få engagera sig lite djupare där. Andra lektionen, Västerländsk idéhistoria, var lite värre. Vi började med att gå igenom försokraterna, de filosofer som levde innan Sokrates. Visst, jag älskar filosofi, men SHIT vad DJUPT allting är! En filosofi-kurs innan Credo hade inte suttit helt fel, men det är klart att man inte har något sådant i bagaget ^^ Det är också en kurs där vi kan samla högskolepoäng i. Om man säger så här, fixar jag att ta dem, så fixar jag allt i filosofisk väg sen ;-) Men ändå, trots dessa kluvna första intryck så kan jag knappt vänta tills det blir måndag ^^ 

Min klass är... wow. Alla utom en i klassen är kristna. Vi är verkligen blandade åldrar. Ryska Ludmilla är 42 år. Fruktansvärt vis kvinna det där alltså. Jag beundrar henne redan! Vi har tre Johannes ^^ Johannes den tredje (han var den tredje Johannes som presenterade sig första dagen så det där nicket lär han ha för resten av året ^^) verkar vara en kul prick. Och gissa vad Sofie, självklart finns det ytterliggare en Sofie i klassen XD Och en Sofia ^^ Som alltid, som det ska vara alltså ;-) När jag har fått en mer tydlig bild av Credos fantastiska lärare ska jag beskriva de också =) 

Nu ska jag ge er en riktig funderare. Något som hela klasses sa "åååh" åt när Ray sa det. Vi börjar med ett påstående. "Man kan aldrig hoppa i samma flod två gånger". Varför? Jo, för floden förändras ju hela tiden. Vågornas rörelser, vattnets riktning och så vidare. Det är ganska uppenbart. Men har du tänkt på det här, att du förändras ju också i och med att du fått en ny upplevelse efter att du hoppat i vattnet första gången? Den du! Får man höra ett "åååh" nu ;-) 

Imorgon ska jag jobba igen. Tur att jag hinner till kyrkan innan den här helgen också =)

Jag tänkte att jag skulle skriva lite. Det var ju ett tag sedan sist. Problemet är bara att jag inte tycker jag har något att skriva... ^^

Körde minigolf igår :)

KU är igång igen. Jag hade riktigt trevligt igår faktiskt! =D Det trodde jag inte men så blev det. Lekarna var rätt roliga och lite annorlunda än vanligt. Och jag har verkligen saknat andakterna!

Jag är tillbaka på Café Adam igen. Det känns både bra och dåligt. Skönt att vara tillbaka, för jag gillar ju att jobba =) Men tempot har varit så slött så det har blivit lite tråkigt eftersom det funnits så lite att göra. Trots att det har varit festival i Kungsträdgården. Mysko ^^

Idag träffade jag Angelica, från min gamla gymnasieklass, när jag var på väg hem från jobbet. Snacka om att det var kul att se henne! =D Jag insåg att jag faktiskt saknar min klass lite... Hon verkade riktigt glad =) Fick höra att hon arbetar som fritidsledare numera, något som hon tydligen tycker väldigt mycket om. Jag blir så glad när jag får höra så goda nyheter! =D Och kramar fick man också ^^ Ja, det var verkligen ett kärt återseende! Vi från gamla BF3000 måste ta och träffas snart alltså! Det har bara gått en sommar men det har redan hänt så mycket som man vill berätta om. Och så vill man ju höra vad alla andra från klassen sysslar med nu. Ja, tre år i gymnasiet har trots allt lämnat sina spår =)

Ella är i Spanien just nu. Jag saknar henne! ='( Men jag väntar med iver på hennes vykort som snart finns i brevlådan! ^^

Är ni snälla och håller tummarna åt att jag kan få börja jobbet klockan tolv på söndag så att jag hinner gå i kyrkan på förmiddagen? Tack så mycket! =)

Det har hänt mycket de här senaste dagarna. Jag är både glad och ledsen över att jag inte har hunnit blogga mer. Jag vill ju blogga, men det jag har gjort istället ångrar jag inte heller...

Hela veckan har bjudit på glada överraskningar!

Idag konfirmerades mina konfirmander. Åh, vad kul det var! Jag älskar konfirmationer! =) Och jag älskar att vara ledare. Nu är bara den sorgliga biten kvar, att inse det faktum att jag aldrig kommer se många av dem igen. Tack och lov att vi har lockat några till KU i alla fall! =) Nu ser jag faktiskt fram emot att gå till KU igen.

Tack alla konfirmander för den här tiden! Jag har haft jätteskoj med alla bus och att lära känna er! =)

Jag kom precis hem från ett underbart konfaläger!

Jag vet inte vart jag ska börja. Jag saknar alla konfirmander så mycket!!! En av dem lite extra mycket kanske... Jag vill redan tillbaka och jag fattar inte att jag bara ska träffa de i en vecka till innan det är hejdå som gäller ='(

Min och Jonas grupp var fantastisk. Johanna, en söt tjej som alltid ler. Jeanette som när man lär känna henne är riktig rolig och kramgo av sig. Marcus med sina sköna kommentarer om precis allt och som egentligen är för smart för att vara konfirmand. Rickard som jag fortfarande inte kan fatta att han varit på KU ett helt år utan att jag lärt känna hans underbara personlighet.

Erik måste jag och bara nämna, fast han inte var i min grupp. Och hans hatt. Och att han spenderade hela lägret med att skrämma mig (och självklart lyckades han varje gång också) samt vara naken på nätterna (har jag hört, observera att jag aldrig sett det själv...). Och Paulina som är en supergullig tjej. Malins lillebror, Daniel, var också med. Du vet Malin i vår gamla klass, Sofie. Jag har också kommit aningen närmare de äldre KU:arna som var ledare med mig. Det kunde inte ha blivit mycket bättre alltså!

Gud har gjort så mycket med mig under lägret. Jag har fått en massa bönesvar. Nu kan jag med stor ärlighet kalla mig själv kristen, både i hjärnan och hjärtat.

Det är det jag vill skriva för tillfället. Det kommer mer sen, lovar =) Snart ska jag på pizzeria med Daniel och fler från gamla ksg.

Yes, I'm back, to my old hometown, kind of boring Södertälje... Tur att jag har Gud med mig! =)