Jag försöker locka fler läsare
Du kan hjälpa mig med det om du vill. Så du som gillar min blogg kan väl ta och klicka på ikonen här under? Tack snälla :)
Som en båt i en säker hamn
En söndagseftermiddag i slutet av sommaren mötte jag upp mina goa vänner inne i stan. De hade sett något mystiskt flyta på vattnet som de ville undersöka närmare. Så vi gick på en liten upptäcktsfärd för att se om deras misstanke stämde. Vid Kajplats 106 i Gamla stan fann vi vårt mål...
Det var som de trodde - Elida var på besök i vår kära huvudstad! Båten som jag hört så mycket gott om men aldrig trodde jag skulle få uppleva i verkligheten. Nu var den plötsligt här mitt framför oss :D
"Sailing for Jesus". Precis vad Elida sysslar med!
En slags missionsbåt som seglar runt i världen och berättar för människor om Jesus Kristus och hans evangelium. (Jag känner faktiskt en som befinner sig på Elida just i detta nu. Andreas heter han och han var Credo inspiratör samtidigt som mig fast i Göteborg-teamet.)
Vi blev så glada och tog en gruppbild! Från vänster är det jag, Jonas, Elisabet som kallas Lyberg, Josefine, My och Arvid. Clas var fotograf. Ni vet min kuliga vän som gillar pumpor, klicka här :)
Sen hoppade vi på den kristna båten. Måste ju passa på när tillfället ges liksom :)
Killarna lekte gentlemän och höll i oss tjejer medan vi tog det stora klivet ombord.
Elida bjöd på gratis-fika. Vi tittade och pekade nyfiket på allt spännande :)
Ratten var nästan lika stor som jag... ;)
Viktigt att vara beredd om olyckan skulle vara framme. Att kämpa även för våra kroppars fysiska överlevnad, och inte bara frälsa det andliga livet ;)
Vi såg spår av Jesus lite överallt. Men vad annat kan man vänta sig på en missionsbåt :)
Sen gick vi ner en våning för att titta och peka lite mer :)
Fick intressant guidning.
Platser att sitta utifall man skulle behöva fly undan regnet någon gång och sådär.
Här sov besättningen. I sängar som tydligen var i det minsta laget. Stackarna tumlade runt och slog i kroppen både lite här och där när båten seglade runt på de vilda vågorna. Låter som att chanserna för att få en skön och utvilad nattsömn är låga... Puh. Vilka hjältar som står ut.
Bakom dessa draperier fanns toalett och dusch. Jag vet, inget vidare privatliv.
Men evangeliet är för viktigt för att låta sånt hindra vår kristna mission :)
Man måste synas väl. Ljus i mörkret ni vet ^^
En glad och väldigt nöjd Clas :) Han har också en kristen blogg vet ni, klicka och läs.
Har ni gjort vad jag bad om er om tidigare, här... ;)
Gissa filmen??
Sen hoppade vi i land igen. Jonas och Clas posar :)
Så sa vi "hejdå båten", önskade fortsatt lycklig resa och gick hem glada över att ha fått hälsa på Elida bara sådär. En lycklig överraskning :) Vill du lära dig mer kan du titta på Elidas hemsida, klicka bara här.
Baka drömmar
Drömmar måste vara världens mest poetiska bakverk.
Särskilt när det serveras på världens vackraste serveringsfat.
(Trist bara att jag inte gillar att äta bakverket.)
Hjälp mig att samla poäng
Det är enkelt, du behöver bara klicka på ikonen. Tusen tack! :)
Elin länkar
Titta, här är Elins blogg. Tydligen var det hon som stylade deltagarna på Stand-up. Riktigt bra jobbat måste jag säga, de såg alla ut som riktiga stjärnor. Tydligen gillar hon min blogg också, hon länkade till mig. Jätteroligt på alla sätt och vis! Stort tack, Elin :D
Dagens utmaning - En person kan göra skillnad
Då skall konungen [Jesus] säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig. Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. Matteusevangeliet kapitel 25 vers 34-40
Adoption: "Jag var främling och ni tog emot mig." (klicka)
Adoption: "Jag var främling och ni tog emot mig." (klicka)
- Johan undrade om vi hade några sängar till dem. Sängen är den enda egna platsen som barnen har på barnhemmet, därför var det bland det första han frågade oss, minns Helén.
Hjälpa någon ur samma träsk som Gud hjälpt dig ur (klicka)
- Vi är för berättelser som förändrar, och Anne är en kvinna som levde på ett sätt men som nu försöker rädda andra från våldet och farorna i den här växande industrin.
Sjukt inspirerande berättelser! Jag vet att alla har begränsningar på exakt hur mycket man kan göra för sin nästa. Alla kan ju liksom inte adoptera för alla har inte den möjligheten. Jag kan inte det för tillfället nu när min begränsade ekonomiska situation och boende inte räcker för att klara av att ta hand om ännu ett liv. Men jag drömmer faktiskt om att få göra det en dag. När jag stadgat mig lite bättre. Fram tills den dagen blir verklighet peppar dessa berättelser mig att göra den skillnad jag kan med de resurser jag faktiskt har. För några veckor sedan tog jag hand om min pappa när han var sjuk. Och när min vän Maria behövde tillfälligt boende över helgen ställde jag upp. Har du gjort en skillnad på sistone? Berätta för mig. Antingen i en kommentar eller på min mail [email protected] :)
Hjälpa någon ur samma träsk som Gud hjälpt dig ur (klicka)
- Vi är för berättelser som förändrar, och Anne är en kvinna som levde på ett sätt men som nu försöker rädda andra från våldet och farorna i den här växande industrin.
Sjukt inspirerande berättelser! Jag vet att alla har begränsningar på exakt hur mycket man kan göra för sin nästa. Alla kan ju liksom inte adoptera för alla har inte den möjligheten. Jag kan inte det för tillfället nu när min begränsade ekonomiska situation och boende inte räcker för att klara av att ta hand om ännu ett liv. Men jag drömmer faktiskt om att få göra det en dag. När jag stadgat mig lite bättre. Fram tills den dagen blir verklighet peppar dessa berättelser mig att göra den skillnad jag kan med de resurser jag faktiskt har. För några veckor sedan tog jag hand om min pappa när han var sjuk. Och när min vän Maria behövde tillfälligt boende över helgen ställde jag upp. Har du gjort en skillnad på sistone? Berätta för mig. Antingen i en kommentar eller på min mail [email protected] :)
Frukost på McDonalds
Vi har morgonbön i kyrkan. Nästan oförskämt tidigt. Klockan 06:00 en timme varje vardagsmorgon. Kan verka fett ovärt att åka tunnelbana en halvtimme bara för det, särskilt när sängen är som varmast och kroppen är som tröttast. Men vet du vad. När jag väl har kommit dit har jag alltid varit glad att jag kom iväg. Alla dem två gånger jag varit där men ni fattar grejen, haha. Jag ska definitivt dit igen och igen och igen och igen... :)
Första gången jag var där gick jag och några kompisar till McDonalds och åt frukost efteråt. Supermysigt! Och jättekul att lära känna tjejerna i kyrkan lite mer. Den här gången var det jag som fick berätta min livshistoria. Nästa gång är det deras tur. De bjöd mig till och med eftersom min ekonomi inte tillåter vad som helst just nu. Så rart :)
"Bloggfoto" sa jag och de vackra tjejerna posade så fint :)
Från vänster är det Polin, Lawn, Carol och Emmelie.
Sen bad vi att få de andra gästernas klistermärken på deras kaffemuggar. Ni vet det där superbraiga erbjudandet om man har fyra klistermärken på sin kupong får man den femte koppen gratis. Gästerna donerade så gärna och vi lyckades få ihop två gratiskoppar. Som vi sen gav till någon hemlös person som såg ut att behöva en kopp.
När jag var där i fredags träffade jag helt oväntat på en gammal skolgruppsledare jag hade kontakt med när jag var Credo inspiratör. En härlig överraskning! Särskilt då han tydligen är teamare i Ny Generation idag. Vi fick be för han och hans Stockholmsteam, det var roligt. Efter bönen gick jag till McDonalds för att äta frukost ensam och njuta av mitt eget sällskap och en god bok. Det är verkligen någonting jag önskar göra oftare. Med så få besökare som det är tidigt på morgonen är McDonalds inte lika stökig som McDonalds brukar vara utan mycket fridfullare och med mycket trevlig personal. Jag kan sitta i lugn och ro och dricka mitt te som värmer mig från kylan utifrån. Mmm... Tidiga vardagsmornar är förmodligen den enda tiden på dygnet på Yellow Label smakar gott, så det gäller att passa på och njuta ordentligt medan man kan ♥
Första gången jag var där gick jag och några kompisar till McDonalds och åt frukost efteråt. Supermysigt! Och jättekul att lära känna tjejerna i kyrkan lite mer. Den här gången var det jag som fick berätta min livshistoria. Nästa gång är det deras tur. De bjöd mig till och med eftersom min ekonomi inte tillåter vad som helst just nu. Så rart :)
"Bloggfoto" sa jag och de vackra tjejerna posade så fint :)
Från vänster är det Polin, Lawn, Carol och Emmelie.
Sen bad vi att få de andra gästernas klistermärken på deras kaffemuggar. Ni vet det där superbraiga erbjudandet om man har fyra klistermärken på sin kupong får man den femte koppen gratis. Gästerna donerade så gärna och vi lyckades få ihop två gratiskoppar. Som vi sen gav till någon hemlös person som såg ut att behöva en kopp.
När jag var där i fredags träffade jag helt oväntat på en gammal skolgruppsledare jag hade kontakt med när jag var Credo inspiratör. En härlig överraskning! Särskilt då han tydligen är teamare i Ny Generation idag. Vi fick be för han och hans Stockholmsteam, det var roligt. Efter bönen gick jag till McDonalds för att äta frukost ensam och njuta av mitt eget sällskap och en god bok. Det är verkligen någonting jag önskar göra oftare. Med så få besökare som det är tidigt på morgonen är McDonalds inte lika stökig som McDonalds brukar vara utan mycket fridfullare och med mycket trevlig personal. Jag kan sitta i lugn och ro och dricka mitt te som värmer mig från kylan utifrån. Mmm... Tidiga vardagsmornar är förmodligen den enda tiden på dygnet på Yellow Label smakar gott, så det gäller att passa på och njuta ordentligt medan man kan ♥
Minnesbilder från i somras
När jag gjorde klart inlägget om Stand-up kom jag att tänka på att jag glömt publicera bilderna från utomhusgudstjänsten och gratiskonserten med Matthew Johnson från i somras. Kommer ni ihåg den? Jag skrev om det här och här. Ni känner till det här uttrycket "bättre sent än aldrig" hoppas jag ;)
Bilderna kommer från min vän, Clas. Ni vet, lustigkurren som man inte ska ta med sig när man bara ska handla lite frukt ;) Tänk vad roligt det vore om alla ni kära läsare ville gå in på hans blogg som ni hittar här och skriva i en kommentar att han behöver uppdatera sin blogg oftare. Kan ni inte göra det? Jag har alldeles för få aktiva bloggare i mitt kompisgäng. Hjälp mig få åtminstone en till snälla ni :)
Nåväl. Det var bara en parentes. Slut på parentesen. Nu följer bilderna. Mycket nöje!
Mina älskade vänner kom dit för att lyssna. (Oj vad jag är glad över att ha dem i mitt liv!)
Det är Ellie, jag, Josefine och Clas igen som försöker gömma oss för duggregnet under paraplyet.
Visst har jag fina ögonlock ;)
Mitt lilla kompisgäng slog oss ner under kameramännen.
Även Lyberg och Jonas dök upp. Vilken lycka :)
Jag hade på mig den snygga konserttröjan. Fast det hade nog nästan alla Södermalmare just den dagen, hehe :)
"He paid the price for you" (Jesus Kristus alltså, som tog på sig våra synder på korsträdets stam.)
Sen började det! Matthew är han med lyft hand på scen på nedersta bilden.
Det var grymt! Jag skuttade runt och dansade och prisade Gud av allt jag hade. Jättekul :D
Jag har hört att det var ungefär 2000 personer som hörde konserten den dagen. Wow säger jag bara!
Jag tycker det är så roligt att det lyfts fler och fler händer till Guds ära här i vår ljuvliga huvudstad! Bara den här sommaren har det varit Matthews konsert, Jesusmanifestationen samt några gospel-konserter på Sergels torg i samband med Stockholms kulturfestival som fyllde hela Plattan med människor som lovade Gud.
Det finns två sånger som är vida känd i vår kristna sfär som jag tror äntligen har börjat fått verkan. Gud hör vår böner, var så säker. Och ju fler som ber desto större kraft får våra böner. Låt oss därför sjunga dessa sånger mer och mer tills vi ser det resultat vi så högt längtar efter. Jag har bloggat om sångerna förr, här och här. Klicka på play och sjung med av hela din kropp och ande! Chansen är stor att du känner igen dem.
Nåväl. Det var bara en parentes. Slut på parentesen. Nu följer bilderna. Mycket nöje!
Mina älskade vänner kom dit för att lyssna. (Oj vad jag är glad över att ha dem i mitt liv!)
Det är Ellie, jag, Josefine och Clas igen som försöker gömma oss för duggregnet under paraplyet.
Visst har jag fina ögonlock ;)
Mitt lilla kompisgäng slog oss ner under kameramännen.
Även Lyberg och Jonas dök upp. Vilken lycka :)
Jag hade på mig den snygga konserttröjan. Fast det hade nog nästan alla Södermalmare just den dagen, hehe :)
"He paid the price for you" (Jesus Kristus alltså, som tog på sig våra synder på korsträdets stam.)
Sen började det! Matthew är han med lyft hand på scen på nedersta bilden.
Det var grymt! Jag skuttade runt och dansade och prisade Gud av allt jag hade. Jättekul :D
Jag har hört att det var ungefär 2000 personer som hörde konserten den dagen. Wow säger jag bara!
Jag tycker det är så roligt att det lyfts fler och fler händer till Guds ära här i vår ljuvliga huvudstad! Bara den här sommaren har det varit Matthews konsert, Jesusmanifestationen samt några gospel-konserter på Sergels torg i samband med Stockholms kulturfestival som fyllde hela Plattan med människor som lovade Gud.
Det finns två sånger som är vida känd i vår kristna sfär som jag tror äntligen har börjat fått verkan. Gud hör vår böner, var så säker. Och ju fler som ber desto större kraft får våra böner. Låt oss därför sjunga dessa sånger mer och mer tills vi ser det resultat vi så högt längtar efter. Jag har bloggat om sångerna förr, här och här. Klicka på play och sjung med av hela din kropp och ande! Chansen är stor att du känner igen dem.
Jesus, kom och välsigna Stockholm ♥
Nästan som Idol fast tusen gånger bättre
Det var ju Stand-up i kyrkan förra helgen som jag berättade om för er tidigare. Vilken show det var! :)
Kvällen bjöd på totalt 8 fantastiska talanger. Innan varje framträdande visades en liten presentationsvideo där talangerna fick berätta varför de sökt och hälsa till publiken och så där. Precis som det brukar vara på tv. Det här året var det mest sångare som sjöng och/eller spelade sånger som de själva skrivit. Och två pianister; en ung kille med coola jättegröna strumpor som spelade ett stycke av Mozart helt excellent och den här söta tjejen som spelade en låt som fick mig att tro att jag befann mig i en ljuvlig dröm.
Jag blev helt fascinerad av deras pianospel, går det att spela så bra som dem gjorde??
En dag ska jag minsann också lära mig spela ett instrument!
Den här unga damen hade en röst som var utom denna värld! Helt otroligt, vi trodde Hollywood hade kommit på besök. Hon sjöng en kärlekslåt som hon skrivit till sin pojkvän, det är han i mitten på bildskärmen som ler så förälskat ser ni.
Mina favoriter var sist ut, dem jag hejjade på. Helt klart det coolaste bidraget på hela kvällen. De jamade för oss på enbart trummor och bas - och de gjorde det grymt bra! Hade en så skön stil och bara gick ut för att rocka loss liksom. Sjukt samspelta var de också. Ah, ni skulle ha varit där alltså ;)
Se hur kameramannen försöker fånga det rockiga ögonblicket och hur rökmaskinerna bidrar till effekten.
Oh yeah! Men tyvärr blev det "bara" en andra plats för dessa två ;)
Spänningen steg när värdparet frågade den kunniga juryn vem de utsett som vinnare...
Åter igen precis som på tv - fast betydligt bättre!
Prisutdelning! Pokal, massa blommor - och ett stort presentkort på Nacka forum, den stora checken som den manliga värden håller i bakgrunden. Tänk att man kan få sånna stora checkar på riktigt :)
STORT GRATTIS till Carolina som sannerligen var en värdig vinnare! Precis som juryn sade, det föddes en stjärna den här kvällen. Ni som var där och hörde henne vet hur awesome hon är :)
Så fick vi höra den vackraste vinnarlåten igen, tillsammans med alla andra talangfulla bidrag på scen.
Det är helt otroligt att det finns sånna talanger i vår kyrka!! :)
Jag hade glömt ladda mitt kamerabatteri den kvällen så jag kunde inte ta så många bilder som jag velat.
Däremot finns det en massa vackra bilder på vår hemsida som ni kan spana in om ni vill, klicka här.
Hm... Undrar om jag själv vågar ställa upp i Stand-up nästa år..? Då får ni lova att komma och titta i så fall ;)
En läsares hälsning till dig
Det är så bra att ni läsare bidrar med egna inlägg de dagar då jag själv inte riktigt har tid att formulera ett eget inlägg. Ni visste väl att ni kan maila mig på [email protected]? Era mail gör mig alldeles glad i själen så det är bara att mailbomba på :) Det här är från en älskvärd läsare som vill vara anonym och det respekterar jag såklart. Läs och ta lärdom av hennes unga vishet och erfarenhet av Gud och livet:
"Jag var ute och gick en rätt lång runda med min hund förut idag, hade massor av saker att tänka på. Ville bara gå ut i skogen, sätta mig någonstans och be en lång bön. Kanske inte det smartaste när hunden var med och det var fullt med myggor överallt, alltså gick det inte särskilt bra. Men däremot liksom, pratade jag hela tiden. Jag pratade inte med hunden eller så, utan jag verkligen ledde ett samtal med Gud. När jag var ute och gick, jag har inte gjort något sådant förut.
Dessutom blev jag så trött på alla myggor, så jag verkligen bad honom att ta bort dem. Låta dem flyga någonstans där det fanns mer gott om mat kanske. Jag kände inte för att bli deras middag i alla fall. Och det fungerade, de försvann verkligen.
Samtidigt som de försvann så ringde min mobil, en signal. Jag hann ju självklart inte svara, men när jag tog upp mobilen var det från okänt nummer. Det känns liksom som ett tecken eller nått sådant. Som att, Gud framkallade ett telefonsamtal som inte var menat att hinna svara på. Det skulle liksom bara finnas där.
Men medan jag gick där i skogen, så liksom kändes allt mer. Iakttaget, och jag var verkligen övertygad om att Jesus var med mig när vi gick. Att han fanns där med mig. En känsla jag inte känt förut..
Jag kom även på att vägen jag valt att gå just då, var den svåra vägen. Det fanns en annan väg som var betydligt mycket lättare att gå, men längre. En väg som ledde direkt bort till den riktiga stora vägen. Medan den jag valt gick genom skogen hem till mig. Men den kändes rätt, så jag valde att följa den. Och även om vägen var väldigt krånglig och jobbig att gå. Så kändes det fint att gå där. Solen sken där, något den inte hade gjort på den andra vägen. Men även om jag var tvungen att avvika lite från solens väg ibland, för att liksom komma runt stora stenblock. Så kom jag ju tillbaka.
Så kom man upp på toppen, och plötsligt visste jag exakt vart jag befann mig. Även där fanns det två vägar att gå, men jag tog den svåra. Fullproppad med stenblock i en uppförsbacke, men vem har sagt att det ska vara lätt? Jag gick upp, kollade på utsikten. Bad en bön, och så gick jag hem.
Det är nog så livet är egentligen, det ville liksom visa sig. Att man måste välja vilken väg man ska gå, men hela tiden finns Jesus där och drar i en för att man ska ta hans väg. Men människan gör ju inte alltid det, följer Jesus. Man kan säga att min hund var Jesus, hon drog verkligen mig dit hon ville gå. Jag följde med helt enkelt, och kom dit jag ville komma.
Det är ju även så att även om man väljer att avvika lite från Gud, kanske för att man inte har råd att riskera att förlora något där man annars skulle gått. I detta fall min hunds ben.
Man kommer ju ändå tillbaka, för Jesus drar i en.
Så man fortsätter, och så kommer man dit man ville komma. Även om vägen är svår och dålig, men det blir inte lättare. Man måste fortsätta kämpa.
Ville bara dela med mig till dig. Kändes som det rätta.."
Ska inte du också ta fram pennan (tangentbordet) och skriva (maila) något finurligt du vill dela här :)
"Jag var ute och gick en rätt lång runda med min hund förut idag, hade massor av saker att tänka på. Ville bara gå ut i skogen, sätta mig någonstans och be en lång bön. Kanske inte det smartaste när hunden var med och det var fullt med myggor överallt, alltså gick det inte särskilt bra. Men däremot liksom, pratade jag hela tiden. Jag pratade inte med hunden eller så, utan jag verkligen ledde ett samtal med Gud. När jag var ute och gick, jag har inte gjort något sådant förut.
Dessutom blev jag så trött på alla myggor, så jag verkligen bad honom att ta bort dem. Låta dem flyga någonstans där det fanns mer gott om mat kanske. Jag kände inte för att bli deras middag i alla fall. Och det fungerade, de försvann verkligen.
Samtidigt som de försvann så ringde min mobil, en signal. Jag hann ju självklart inte svara, men när jag tog upp mobilen var det från okänt nummer. Det känns liksom som ett tecken eller nått sådant. Som att, Gud framkallade ett telefonsamtal som inte var menat att hinna svara på. Det skulle liksom bara finnas där.
Men medan jag gick där i skogen, så liksom kändes allt mer. Iakttaget, och jag var verkligen övertygad om att Jesus var med mig när vi gick. Att han fanns där med mig. En känsla jag inte känt förut..
Jag kom även på att vägen jag valt att gå just då, var den svåra vägen. Det fanns en annan väg som var betydligt mycket lättare att gå, men längre. En väg som ledde direkt bort till den riktiga stora vägen. Medan den jag valt gick genom skogen hem till mig. Men den kändes rätt, så jag valde att följa den. Och även om vägen var väldigt krånglig och jobbig att gå. Så kändes det fint att gå där. Solen sken där, något den inte hade gjort på den andra vägen. Men även om jag var tvungen att avvika lite från solens väg ibland, för att liksom komma runt stora stenblock. Så kom jag ju tillbaka.
Så kom man upp på toppen, och plötsligt visste jag exakt vart jag befann mig. Även där fanns det två vägar att gå, men jag tog den svåra. Fullproppad med stenblock i en uppförsbacke, men vem har sagt att det ska vara lätt? Jag gick upp, kollade på utsikten. Bad en bön, och så gick jag hem.
Det är nog så livet är egentligen, det ville liksom visa sig. Att man måste välja vilken väg man ska gå, men hela tiden finns Jesus där och drar i en för att man ska ta hans väg. Men människan gör ju inte alltid det, följer Jesus. Man kan säga att min hund var Jesus, hon drog verkligen mig dit hon ville gå. Jag följde med helt enkelt, och kom dit jag ville komma.
Det är ju även så att även om man väljer att avvika lite från Gud, kanske för att man inte har råd att riskera att förlora något där man annars skulle gått. I detta fall min hunds ben.
Man kommer ju ändå tillbaka, för Jesus drar i en.
Så man fortsätter, och så kommer man dit man ville komma. Även om vägen är svår och dålig, men det blir inte lättare. Man måste fortsätta kämpa.
Ville bara dela med mig till dig. Kändes som det rätta.."
Ska inte du också ta fram pennan (tangentbordet) och skriva (maila) något finurligt du vill dela här :)
Hemma
I fredags var det morgonbön tidigt i ottan kl. 06:00 som följdes av härligt häng i kyrkans café, umgänge med cellgruppen på eftermiddagen och bönerace på kvällen kl. 19:00-00:30 (även om jag inte stannade riktigt hela natten ut). Igår uppträdde fantastiska talanger på stand-up (bilder kommer snaaart). Idag var det vanlig fast rätt så ovanlig gudstjänst samt introduktion till mitt nya volontärarbete i kyrkans bokshop (jag är mycket mer exalterad än vad man kan uttrycka i ord wiee) som drog ut på tiden två timmar längre än vad vi hade räknat med. Nej, jag bor inte i kyrkan. Jag har bara hittat hem ♥
Lösningen för dig som tycker bordsbön är tungt
Kan ni se det framför er: en typisk amerikansk smörig kristen reklamfilm? Videon här nere är en sådan. Skitkul, haha! Jag vet inte om jag behöver säga det men bara för att vara tydlig; det är här inte på riktigt. Det är ren och skär kristen humor. Vi kristna är inte så här knäppa egentligen... (Eller jo, det kanske vi är men just den här videon är bara på låtsas faktiskt) ;)
Can I get a "double pre-blessed" ^^
Stand-up; take a stand for Jesus
Missade ni konserten i söndags får ni inte missa vad som sker nu i helgen. Audition har varit (se videon här) och åtta bidrag är utvalda för att ge allt och visa vad dem går för.
Och den som lyckas hitta mig i den där tredjedelssekunden jag är med är sjukt skarpsynt ;)
Lördag kl. 19 i Södermalmkyrkan.
Fri entré så det är bara att komma, och ta med dig alla dina vänner :)
Och den som lyckas hitta mig i den där tredjedelssekunden jag är med är sjukt skarpsynt ;)
Konferens & konsert
I helgen hände det mycket. Jag var i Lund på Apologia konferens. Med sina vackra gamla hus och alla kullerstens-gatorna måste Lund vara en av Sveriges vackraste städer. Hade inte Södermalmskyrkan funnits i Stockholm hade jag allvarligt funderat på att flytta dit. Det finns en massa fina människor där nere som jag saknar. Var gott att få träffa dem lite grann nu i helgen. Jag träffade till och med folk jag inte visste bodde där, haha. Det var roligt :)
Själva konferensen var jättebra! Första Apologia-konferensen med en kvinnlig huvudtalare, Eleonore Stump som är professor i filosofi på Saint Louis University i USA. Temat för konferensen var "Var är du Gud? Om Gud, ondska och lidande". Eleonore började prata om ondskans problem utifrån fyra karaktärer i Bibeln; Job, Abraham, Simson och Maria från Betania. Hon menade att man måste gå till de personliga berättelserna för att hitta en mening med lidandet istället för att titta på allt krig, svält och naturkatastrofer samtidigt. Jag tror hon har en viktig poäng i det, har själv märkte det i mitt liv. Det är när vi fokuserar på hjältarna i berättelserna som vi kan se varför Gud ibland låter oss gå igenom olyckor och prövningar, när vi ser hur de i sin kamp utvecklats och tillslut faktiskt får det bättre. Vi behöver ha rätt perspektiv på lidandet och inte fokusera på ondskan i sin helhet.
Jag gillar att Eleonore började med Bibeln och inte teologin. Eftersom det faktiskt är Bibeln vi grundar vår kristna tro på. Jesus vill vara vårt livs nummer ett på alla områden, även inom apologetik. Känns som att många teologer och filosofer har lätt för att missa det och utgår först och främst från den teologiska eller filosofiska debatten. Och det är ju bra att fördjupa sig där också såklart, men vi får inte glömma att sätta den bibliska Jesus först oavsett vad världen säger. Om ni förstår vad jag menar.
På söndagen hade Eleonore ett sista föredrag där hon knöt ihop sina tidigare föredrag och pratade om ondskans problem utifrån ett teologiska perspektiv. Det missade jag dock eftersom jag tog ett tidigt tåg hem för att hinna till Soulfire Revolutions konsert på kvällen. Men den goda nyheten är att det gjordes reklam för bloggen "Apologetik på svenska" under helgen och där har bloggaren Jakob sammanfattat helgen i ett inlägg. Det verkar vara en riktigt bra blogg. Jakob skriver på ett språk som vi vanliga enkla svenskar förstår, vi som faktiskt inte är hyperfilosofer. Du som vill läsa hittar inlägget här.
Och Soulfire-konserten på söndagskvällen var heltoppen! Vilket drag alltså, himla härligt att prisa Gud sådär livat! Hela kyrkan var igång och dansade och sjöng med bandet för att ge Jesus äran :D Själv tog jag inga bilder, men om du vill veta hur det såg ut kan du klicka här på min älskade vän Marias blogginlägg. Vill du höra hur det lät kan du lyssna på deras myspace här, eller kolla häftiga youtube klipp som dessa:
My heart is so thirsty of being with You
You bring freedom into my life
There'll never be, there'll never be someone like You
With so much joy, so much love for me
I want to be filled with joy
Dancing for my King and Lord
Offering my praise to You
There'so much joy, there'so much joy
There'so much joy, there'so much love
Själva konferensen var jättebra! Första Apologia-konferensen med en kvinnlig huvudtalare, Eleonore Stump som är professor i filosofi på Saint Louis University i USA. Temat för konferensen var "Var är du Gud? Om Gud, ondska och lidande". Eleonore började prata om ondskans problem utifrån fyra karaktärer i Bibeln; Job, Abraham, Simson och Maria från Betania. Hon menade att man måste gå till de personliga berättelserna för att hitta en mening med lidandet istället för att titta på allt krig, svält och naturkatastrofer samtidigt. Jag tror hon har en viktig poäng i det, har själv märkte det i mitt liv. Det är när vi fokuserar på hjältarna i berättelserna som vi kan se varför Gud ibland låter oss gå igenom olyckor och prövningar, när vi ser hur de i sin kamp utvecklats och tillslut faktiskt får det bättre. Vi behöver ha rätt perspektiv på lidandet och inte fokusera på ondskan i sin helhet.
Jag gillar att Eleonore började med Bibeln och inte teologin. Eftersom det faktiskt är Bibeln vi grundar vår kristna tro på. Jesus vill vara vårt livs nummer ett på alla områden, även inom apologetik. Känns som att många teologer och filosofer har lätt för att missa det och utgår först och främst från den teologiska eller filosofiska debatten. Och det är ju bra att fördjupa sig där också såklart, men vi får inte glömma att sätta den bibliska Jesus först oavsett vad världen säger. Om ni förstår vad jag menar.
På söndagen hade Eleonore ett sista föredrag där hon knöt ihop sina tidigare föredrag och pratade om ondskans problem utifrån ett teologiska perspektiv. Det missade jag dock eftersom jag tog ett tidigt tåg hem för att hinna till Soulfire Revolutions konsert på kvällen. Men den goda nyheten är att det gjordes reklam för bloggen "Apologetik på svenska" under helgen och där har bloggaren Jakob sammanfattat helgen i ett inlägg. Det verkar vara en riktigt bra blogg. Jakob skriver på ett språk som vi vanliga enkla svenskar förstår, vi som faktiskt inte är hyperfilosofer. Du som vill läsa hittar inlägget här.
Och Soulfire-konserten på söndagskvällen var heltoppen! Vilket drag alltså, himla härligt att prisa Gud sådär livat! Hela kyrkan var igång och dansade och sjöng med bandet för att ge Jesus äran :D Själv tog jag inga bilder, men om du vill veta hur det såg ut kan du klicka här på min älskade vän Marias blogginlägg. Vill du höra hur det lät kan du lyssna på deras myspace här, eller kolla häftiga youtube klipp som dessa:
My heart is so thirsty of being with You
You bring freedom into my life
There'll never be, there'll never be someone like You
With so much joy, so much love for me
I want to be filled with joy
Dancing for my King and Lord
Offering my praise to You
There'so much joy, there'so much joy
There'so much joy, there'so much love
