Folkbibeln som studiebibel
Jag hittade ju ett perfekt bibelfodral på Helsjöns folkhögskola förra veckan, för bara 100 kr. Det enda som fattas nu är en studiebibel (Folkbibeln) som passar som handen i handsken i det fodralet. Än så länge har jag hittat en för 650 kr. Har du hittat en billigare? Tipsa mig!
Mim vän fick ett bönesvar när hon hittade en studiebibel för bara 500 kr så jag vet att det går. Tack, Gud, att du är stor och inte begränsad av denna värld.
Har längtat efter en studiebibel ett bra tag så nu ska det bli kul att äntligen slå till! Längtar tills jag har den i min hand...
Bilder gör entré i min blogg
Eller ny och ny förresten, den första digitala kameran jag någonsin haft.
Så nu ska jag bara fixa ihop den och börja fota lite så kan ni se fram emot att se bilder här och på facebook.
Jag är i alla fall exalterad.
Ska bli så kul att få dela med mig av bilder också! =)
En bild säger mer än tusen ord...
Craxy's tankeställare - Kristi tjänare
I stood up.
Om jag fortfarande ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare. (Gal 1:10b)
Craxy's tankeställare - Livet som kristen
Sen finns det dem som säger som Ghandi; "det är inte kristendomen jag avskyr, det är dem kristna".
Hur lever du som kristen?
Craxy's tankeställare - Mördare
S:ta Clara kyrka i Stockholm är en speciell kyrka på många sätt... Bara det att dem ber två timmar varje dag säger ju sitt. Eller den gången då Gud hjälpte dem att köpa ett behandlingshem för missbrukare för det kollosala priset en krona. Det är en kyrka som verkligen jobbar i en utsatt miljö, bland prostituerade, missbrukare, knarkare, mördare. Och som om inte det vore nog tar de sig an sånna som mig också. I S:ta Clara är det sannerligen Jesus som är Herre!
Missbrukare är en sak, men skulle din församling ta emot en mördare med öppna och kärleksfulla armar?
Craxy's tankeställare - En ny idé tar sin början
Så här går det till. Jag kommer skriva bara en kort sak, t.ex. en fråga, ett påstående, en jämförelse eller vad som helst. Syftet är att det ska få er, kära läsare, att tänka till ordentligt. Att ni ska få en riktig tankeställare helt enkelt. Ämnet kommer för det mesta handla om Gud eller åt det hållet.
Kommentera mer än gärna! T.ex. era tankegångar och er slutsats. Så får vi kanske t.o.m. igång en lite diskussion här. Det vore kul, tycker jag. Vill ni hjälpa mig att nå dit? =)
Till sist vill jag bara säga att jag verkligen ser fram emot att få göra detta tillsammans med er! Hoppas och ber att ni tycker detsamma! =)
<><
Stora bloggpriset
Inom "politik och samhälle" röstade jag på Carl Bildts blogg, Alla dessa dagar.
Inom "livsstil" röstade jag på niotillfem.
Men resten bryr jag mig inte om.
Är helt enkelt inte intresserad.
Det finns betydligt viktigare saker i livet än detta...
Jag älskar Jesus. ♥
Synd att ingen röstade på mig i kategorin "livsstil"... ;-)
Robert Wells, du är saknad
Jaha, då kan man sluta titta på Körslaget nu då. Nu när Robert Wells är utröstad... ='(
Seriöst, jag tycker verkligen ingen annan kör levde upp till det Falkenberg gjorde!
Det bästa med Wells kör tyckte jag var att deras röster verkligen var sammanspelta! Heter det så? Det jag menar är helt enkelt att alla andra körer var lite sena i sina körer då och då, men Wells kör sjöng alltid på rätt ställen och tillsammans så att det lät som en röst. Det tyckte jag inte någon annan av körerna kunde fixa.
Dessutom var deras röster enormt starka. Wells låtval var alltid dem bästa, jag älskar boogie woogie. Visserligen var det kanske lite samma stuk hela tiden, men det har Magnus också och han gör det på ett mycket mindre proffesionellt sätt. Wells kan sin sak, det är ett som är säkert.
Hur i allsindar kunde detta hända?!
Kanske är det värt att kolla bara för att se om Bollnäs vinner. Det är ju där min mormor bor, en väldigt kär stad till mig. Men när det gäller själva kören vet jag inte... Synd att Nanne åkte ut förra veckan, det är ännu ett mysterium hur det kunde ske. Näst efter Wells älskade jag deras sista framträdande.
Kort intervju med Robert Wells efter utröstningen.
Stretchability
Min skulle ha varit stretchability - talk about flexible!
Det fanns mer quiz. Kolla i menyn och klicka på quiz corner. Men tydligen var det inga roliga quiz. Jag har inte provat, men mina kollegor tyckte visste inte om dem...
Hur var det nu..?
Tydligen inte, iaf inte enligt det här klippet, hehe.
När du har tråkigt...
Man kan söka på de mest underliga och intärna sakerna...
Titta bara här:
* Min kyrka, Hovsjö kyrka. ♥ Kom igen, kan inte någon av er skriva lite om KU, Stellan eller något annat kul? ^^ Glöm inte att kommentera detta inlägg så vi vet att det är gjort.
* En väldigt vanlig butik som finns mest överallt, men vad vet du egentligen om Pressbyrån?
* Blir du förvånad när du får reda på varifrån Jan Guillou ursprungligen kommer från, hehe? ;-)
* Denna aktivitet hoppas jag på att få ägna mig åt i vår! =D
* Vad tänkte Mel Gibson när han gjorde en sådan blodig film?
* Vad hände i övriga världen den dagen du kom till liv?
* Men eftersom vem som helst kan redigera inläggen här så får man ju vara lite försiktig ibland och kanske dubbelkolla det som står med ytterliggare en källa.
* En jättebra blogg berättar en lite lustig grej man kan göra på Wikipedia, haha. Det vore kul att skriva något om mitt unika efternamn... =D
* Och hittar du ett svårt ord i texten är det ju bara att göra en ny sökning på det. Smidigt som bara den! =)
Mycket nöje, hehe! =)
Gud förändrar människor!
Stefan Gustafsson skrev om denna artikel i The Times. Som vanligt är det Stefan skriver om otroligt bra så jag bara måste kopiera in artikeln här också. Läs och ta lärdom:
As an atheist, I truly believe Africa needs God
Missionaries, not aid money, are the solution to Africa's biggest problem - the crushing passivity of the people's mindset
Before Christmas I returned, after 45 years, to the country that as a boy I knew as Nyasaland. Today it's Malawi, and The Times Christmas Appeal includes a small British charity working there. Pump Aid helps rural communities to install a simple pump, letting people keep their village wells sealed and clean. I went to see this work.
It inspired me, renewing my flagging faith in development charities. But travelling in Malawi refreshed another belief, too: one I've been trying to banish all my life, but an observation I've been unable to avoid since my African childhood. It confounds my ideological beliefs, stubbornly refuses to fit my world view, and has embarrassed my growing belief that there is no God.
Now a confirmed atheist, I've become convinced of the enormous contribution that Christian evangelism makes in Africa: sharply distinct from the work of secular NGOs, government projects and international aid efforts. These alone will not do. Education and training alone will not do. In Africa Christianity changes people's hearts. It brings a spiritual transformation. The rebirth is real. The change is good.
I used to avoid this truth by applauding - as you can - the practical work of mission churches in Africa. It's a pity, I would say, that salvation is part of the package, but Christians black and white, working in Africa, do heal the sick, do teach people to read and write; and only the severest kind of secularist could see a mission hospital or school and say the world would be better without it. I would allow that if faith was needed to motivate missionaries to help, then, fine: but what counted was the help, not the faith.
But this doesn't fit the facts. Faith does more than support the missionary; it is also transferred to his flock. This is the effect that matters so immensely, and which I cannot help observing.
First, then, the observation. We had friends who were missionaries, and as a child I stayed often with them; I also stayed, alone with my little brother, in a traditional rural African village. In the city we had working for us Africans who had converted and were strong believers. The Christians were always different. Far from having cowed or confined its converts, their faith appeared to have liberated and relaxed them. There was a liveliness, a curiosity, an engagement with the world - a directness in their dealings with others - that seemed to be missing in traditional African life. They stood tall.
At 24, travelling by land across the continent reinforced this impression. From Algiers to Niger, Nigeria, Cameroon and the Central African Republic, then right through the Congo to Rwanda, Tanzania and Kenya, four student friends and I drove our old Land Rover to Nairobi.
We slept under the stars, so it was important as we reached the more populated and lawless parts of the sub-Sahara that every day we find somewhere safe by nightfall. Often near a mission.
Whenever we entered a territory worked by missionaries, we had to acknowledge that something changed in the faces of the people we passed and spoke to: something in their eyes, the way they approached you direct, man-to-man, without looking down or away. They had not become more deferential towards strangers - in some ways less so - but more open.
This time in Malawi it was the same. I met no missionaries. You do not encounter missionaries in the lobbies of expensive hotels discussing development strategy documents, as you do with the big NGOs. But instead I noticed that a handful of the most impressive African members of the Pump Aid team (largely from Zimbabwe) were, privately, strong Christians. "Privately" because the charity is entirely secular and I never heard any of its team so much as mention religion while working in the villages. But I picked up the Christian references in our conversations. One, I saw, was studying a devotional textbook in the car. One, on Sunday, went off to church at dawn for a two-hour service.
It would suit me to believe that their honesty, diligence and optimism in their work was unconnected with personal faith. Their work was secular, but surely affected by what they were. What they were was, in turn, influenced by a conception of man's place in the Universe that Christianity had taught.
There's long been a fashion among Western academic sociologists for placing tribal value systems within a ring fence, beyond critiques founded in our own culture: "theirs" and therefore best for "them"; authentic and of intrinsically equal worth to ours.
I don't follow this. I observe that tribal belief is no more peaceable than ours; and that it suppresses individuality. People think collectively; first in terms of the community, extended family and tribe. This rural-traditional mindset feeds into the "big man" and gangster politics of the African city: the exaggerated respect for a swaggering leader, and the (literal) inability to understand the whole idea of loyal opposition.
Anxiety - fear of evil spirits, of ancestors, of nature and the wild, of a tribal hierarchy, of quite everyday things - strikes deep into the whole structure of rural African thought. Every man has his place and, call it fear or respect, a great weight grinds down the individual spirit, stunting curiosity. People won't take the initiative, won't take things into their own hands or on their own shoulders.
How can I, as someone with a foot in both camps, explain? When the philosophical tourist moves from one world view to another he finds - at the very moment of passing into the new - that he loses the language to describe the landscape to the old. But let me try an example: the answer given by Sir Edmund Hillary to the question: Why climb the mountain? "Because it's there," he said.
To the rural African mind, this is an explanation of why one would not climb the mountain. It's... well, there. Just there. Why interfere? Nothing to be done about it, or with it. Hillary's further explanation - that nobody else had climbed it - would stand as a second reason for passivity.
Christianity, post-Reformation and post-Luther, with its teaching of a direct, personal, two-way link between the individual and God, unmediated by the collective, and unsubordinate to any other human being, smashes straight through the philosphical/spiritual framework I've just described. It offers something to hold on to to those anxious to cast off a crushing tribal groupthink. That is why and how it liberates.
Those who want Africa to walk tall amid 21st-century global competition must not kid themselves that providing the material means or even the knowhow that accompanies what we call development will make the change. A whole belief system must first be supplanted.
And I'm afraid it has to be supplanted by another. Removing Christian evangelism from the African equation may leave the continent at the mercy of a malign fusion of Nike, the witch doctor, the mobile phone and the machete.
Vad tänker du?
Kommentera! =)
Dear Neighbour, you are NOT invited to my party
Säg mig, vad skulle du gjort om du varit i den här situationen?
Kampen fortsätter
- Från detta blogg-inlägg.
Jag minns hur fin du var förut, så jag vägrar tro att den här hemska personen jag ser nu är ditt sanna jag...