Efter åtta dagar av den värsta förkylningen jag haft på flera år (utan överdrift) så börjar jag äntligen se slutet på eländet. Hur märker jag det? Jo, min sångröst börjar komma tillbaka. Vilken lycka! Firade med att sjunga ett antal kärlekssånger till Jesus. Samtidigt som jag bakade ostkaka. Sången lät väl inte lika bra som den brukar göra när jag är helt frisk men ändå. Jag är övertygad om att Jesus, musik och ostkaka är en utmärkt medicin i min strävan att bli fullständigt fri från min täppta näsa. Tror ni inte?