Jag måste skänka ett särskilt tack till min rara kollega Ida som lät mig sova på hennes madrass igår natt. Vi hade varit på bio (kan tilläggas att vi var färre än tio stycken i salongen) och filmen var betydligt längre än vad vi båda räknat med. Så lång att jag missade mitt sista tåg hem och fastnade i Stockholm. Ida räddade mig från en kall och tråkig natt ensam på T-centralen när hon öppnade sitt hem för mig. Tacksamt ♥