I förrgår var jag på arbetsintervju. Ett arbete som jag stött på i förbifarten och som egentligen inte alls var inom den inriktning jag känt mig kallad att söka jobb. Trots det kände jag inte att Gud sa stopp till att gå på intervjun så jag bestämde mig för att ge det en chans, medveten om att Gud är den som öppnar och stänger de dörrar vi stöter på i våra liv. På vägen till intervjun gjorde jag mig av med allt tvivel genom att lägga hela mitt jobbsökande i Guds händer. Jag bad Gud om ett Ord att stå på och slog upp en tumvers; Galatierbrevet kapitel 1 vers 1. 

"Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda."

Hur det än skulle gå på intervjun så vet jag att jag är utsänd av Gud och ingen människa. Tvivlet byttes ut mot trygghet. Jag kunde inte ha fått ett mer träffande bibelord :)

Arbetsintervjun gick över förväntan bra och jobbet verkade betydligt mer intressant än vad jag först hade trott. På kvällen gick jag på cellgrupp och fylldes av ännu mer trygghet och tro när vår kära celledare Carro berättade för oss att Gud har ett syfte med våra liv. Vi sjöng den här underbara lovsången tillsammans och fick lämna allt vad vi är och har till Gud. Någon skulle kanske tycka att den är lite tjatig men jag är fullständigt förälskad i det lugn den skänker. Passar perfekt att lyssna på i stunder av tillbedjan ♥

Återstår bara att se vart Gud för mig här näst. Idag är dagen de skulle ringa och berätta om jag fick jobbet eller inte men än så länge har jag inte hört något. Spännande tider!