Inatt hade jag en mardröm. Jag drömde att jag gått på ett tåg som jag inte visste vart det var på väg. Jag hade ingen biljett och jag var klädd i de mest konstiga kläder, eller ska man kanske säga tyglappar så lite som de täckte pinsamt nog. Vi åkte över skyhöga broar igenom en massa industriområden som gjorde mig panikslagen eftersom det var så högt och så okänt, och allt jag ville var att komma hem till Stockholm och min pojkväns kramar. Tillslut blev jag avsläppt på något konstigt ställe jag aldrig varit på förr. Jag sprang runt och försökte hitta min väg ut därifrån utan resultat. Det var då jag kom på att jag kunde ringa pappa och be honom komma och hämta mig. Jag hinner dock knappt ens ta upp min telefon förrän jag tittar upp och ser min fina pappa sitta på möte där i en lokal med glasfönster. Han tittar också upp, ser mig och ler mot mig med kärlek i blicken. Nu har jag plötsligt helt normala kläder på mig. När hans möte är slut får jag skjuts tillbaka till Stockholm och kan kasta mig rakt i Marcus varma famn igen.

Kom på nyss att det är en bra bild för hur det är inför studievalet nu den 15 april.

Det känns som att jag sitter på ett tåg som går mot en okänd framtid vilket gör mig skraj ibland. Jag vet ju inte hur det är att plugga på universitet eller högskola, jag är rädd att jag inte kommer hänga med i tempot och att jag inte kommer klara tentorna. Men även om jag skulle fixa allt detta så står mitt val mellan två alternativ, antingen teater eller socionom. Men teaterhögskolan är det för sent att ansöka för och jag hittar inga andra intressanta kurser inom det ämnet, och socionom har jag inte tillräckligt höga betyg för att komma in på här i Stockholm. För det är i Stockholm jag ska vara, så mycket vet jag. Så vad återstår då? Jo, jag får helt enkelt ringa min himmelska pappa och be honom hämta hem mig igen, hem till tryggheten.

Just nu består det i att jag lyssnar på den här låten. Och förbereder mig inför gudstjänsten imorgon då jag tror att Gud kommer tala och gör hans ledning i mitt liv klarare för mig. För i slutet är det ju allt det handlar om, att jag har gett mitt liv till Jesus. Därför får jag lägga ner det här studievalet inför honom, ge honom mitt hjärta och själ och allt som finns där i. Och bara veta att jag är hans, här och nu och för evig tid. Fullständigt.

 

The secret of life is letting go

I’m laying it down
Down at your feet
Right here in this moment

 

Take my heart
Take my soul
I surrender everything to your control

And let all this is within me lift up to you and say
I am yours and yours alone
Completely

 

This journey of faith is following you
Every step of the way
Through the joy and the pain

 

Right here, right now, and for the rest of my life