Dagens utmaning - Lyssna till signalen; när nöden är uppenbar är också bönens behov uppenbar
Nästan varenda gång jag hör signalen så tänker jag på det, att "nu, nu finns det någon människa som är älskad av Gud och som verkligen skulle behöva Guds nåd och hjälp". Och eftersom jag inte kan vara där och hjälpa till praktiskt gör jag det lilla jag kan göra. Jag ber. Ofta väldigt kort, en sekund eller två. Att Gud ska vara med personen som just nu är i nöd och hjälpa denne, för att han älskar oss så oändligt.
Jag skriver inte det här för att visa hur bra jag är som har tänkt på det här. Inte alls därför! Utan för att där två eller tre är samlade i Jesus namn, där är han mitt bland dem (Matt 18:20). Därför kan vi lita på att om vi tillsammans ber och bjuder inte Jesus i situationen å den nödställdes vägnar, då kommer våra böner göra skillnad. Tillsammans är vi starka, och tillsammans kan vi påverka! Påverka i en värld där allt för många ambulanssignaler ljuder var dag.
Jag blir alltid så orolig när jag hör sirener och ser bilen fara fram i väldans fart.. vad har hänt?
Då är det bara att be, be att det ändå inte var så farligt som man först trodde..
Bön är vårt starkaste vapen.
Vilket otroligt bra inlägg!
Maria: Ja, verkligen. Så sant, så sant. Amen!
Celia: Så är det! Amen!
Julia: Tack så mycket! :D
Efter den turen så har jag lärt mig att inte springa när man är på Hjelmseryd, sant det du skrev, oftast när jag hör sirenerna så får jag en klump i halsen....
åh, jag ber också alltid när jag hör ambulans eller dylikt. Det är gött att kunna göra något.
Rebecca: Ja, eller att kanske vara extra försiktig... Mm, förstår. Det är inget trevligt ljud tyvärr. Men man får se det så här: det ljudet är ett tecken på att någon som är nöd strax kommer få hjälp!
Anny: Starkt jobbat, vännen min :D Kul att så många fler gör just så!
Precis så där har jag reagerat var gång jag hör eller ser ambulans (och för övrigt även polisbilar och brandbilar på utryckning).
Jag bor så jag hör när ambulansen och brandbilen är på väg ut på uppdrag - och var gång de är på väg ber jag en bön för situationen - både för de som jobbar, den/de som behöver hjälp och för de som finns runtomkring. Det är inte några långa och avancerade böner... Men det känns bra att få göra något!Det var härligt att läsa att fler reagerar likadant.
