Emma, jag är inte sur på dig längre. Jag är fullt redo att prata ut med dig i vanlig ton. Det är du som är så envis och vägrar. Jag fattar inte vad jag gör som är så illa. Alla mår dåligt av hur situationen ser ut just nu, särskilt våra vänner. Det är hemskt! De ska inte behöva dras mellan oss. Det är dags att vi gräver ner yxan och pratar ut. Det behöver vi alla. Innan allt är försent och våra vänner lämnar oss ensamma för att de inte orkar. Vi har bråkat i snart sex månader så tiden börjar rinna ut. Snälla, lägg ner stoltheten och gör oss alla en tjänst.

Ge mig en tjänst att förklara. Jag vet att jag har gjort fel. Låt mig prata ut, förklara, konfrontera dina handlingar och diskutera hela händelse så kommer jag känna mig redo att be dig om ursäkt. Men som du säkert förstår kan jag verkligen inte göra det utan att ha fått prata med dig först. Inte skälla, utan prata! Så kan vi alla gå vidare sen.

Annars börjar jag nästan tro att du inte vill få ett slut på det här. Och jag hoppas verkligen inte att du är så tjurskallig, envis eller egoistisk. Och innan du protesterar mot detta påstående, ta och fundera på varför du inte stämmer in på det. Berätta det sen för mig. (Gärna på ett bra sätt så att jag förstår.)

En rolig historia :D
En man kommer inspringandes till en bensinmack och frågar hur lång en pingvin kan bli. - Den kan väl bli sisådär 1 meter eller nått, säger expediten. - Blir den inte längre? Frågar mannen. - Tja, kungspingvinen kan väl bli 1.50 meter. - Ohh skit, då var det en nunna jag körde på.