Jag kommer inte ihåg när det här var men jag vet att det var en lördag. En vacker vår-lördag. Vi hade träffats i Solna för att besöka deras ungdomscafé liksom vi brukar göra på lördagskvällar. Vår chilenska vän, Diana, som är i Sverige för att arbeta som au-pair, hade med sig ett litet set och innan vi gick så fick jag mitt livs första manikyr. Blandade känslor inför det måste jag säga. Att låta någon annan gnugga in ens händer i mjukgörande kräm och socker? Mina vänner tyckte det var mycket lustigt när de såg hur obehagligt jag tyckte att det var. Socker hör hemma i köket, säger jag bara. Socker är till för att ätas. Men det är klart, efteråt var mina händer mycket mjuka, lena och vackra i lila nagelack. Så det var ändå en ny intressant upplevelse. 

 

Apropå att äta. Ikväll ska vi faktiskt inte till Solnas ungdomscafé utan hem till Diana och ha vårens första grillning. Det blir kul. Ser fram emot att äntligen få komma ut lite, efter tre dagar hemma med en enorm förkylning som vägrat ge med sig. Så nu är det min tur att vägra. Jag vägrar vara sjuk längre.