"Vår församling har elva hemgrupper. Vi samlas i hemmen i hemlighet. Under tiden av frihet värdesatte vi inte tillräckligt att vår församling var registrerad. Vi tänkte: 'så här kommer det alltid att vara'. Sedan tog förföljelserna fart. Församlingen miste sin registrering, de tog ifrån oss biblar, sångböcker och kristen litteratur. Endast det vi hade inom oss blev kvar och vi började kämpa för vår överlevnad. Då fick vi uppleva hur viktigt det är att ha 'reserver av andlig mat' inom sig."

Det här skrev tidningen Ljus i Öster i sitt augustinummer, det är ett utdrag ur ett brev från Centralasien.

Och det fick mig att börja fundera. För det är ju precis så här som jag tänker! Jag har svårt att föreställa mig att det kan bli en förföljelse av detta slag i vårt lilla land vi kallar Sverige. Men precis som dem skriver är det kanske så man har lätt för att tänka under tiden av frihet. Att vi har biblar, sångböcker och annan kristen litteratur på svenska är ju egentligen en oerhörd stor välsignelse när man tänker efter, för vem har sagt att det är en självklarhet? Det är kanske bäst att börja se deras rätta värden innan förföljelserna kommer, innan det är försent. För jag kan ärligt säga att om denna förföljelse skulle dyka upp i Sverige här idag, jag är inte säker på att det lilla jag har i huvudet som min andliga matsäck skulle räcka för överlevnad. Så är det, den tragiska sanningen.

Den glada nyheten är väl att det ännu inte är försent! Så det är väl lika bra att börja bre mackorna på en gång. Häromdagen övade jag lite på Psalm 23 "Herren är min herde, mig skall intet fattas". Jag skulle också vilja lära mig salighetsprisningarna i Matt 5:3-12, till att börja med liksom.

Någon av er kära läsare som vill haka på? Vi gör det här tillsammans! :D

Grön färg på söndagen i Svenska Kyrkan är en symbol för tillväxt i tron.