Det märks verkligen att vi har bett i bönerummet hela veckan! Som Tomas sa, "det sitter i väggarna". Det har varit helt fantastiskt.

Till att börja med, förberedelserna. Sju timmar innan det började hade vi ingen som ledde lovsången. Jag kände det som att jag hade misslyckats, för det var mitt ansvar att hitta någon. Men det var egentligen ganska dumt av mig, för Gud hade hela tiden givit mig ett löfte att jag skulle hitta någon. Och det gjorde jag sen, till slut. Tomas, du var Gudasänd =)

Mitt andra ansvar var undervisningen på öppningsmötet. Som jag såklart dumt nog väntade med till i sista minuten. Satt bara några timmar innan, stressad och nervös. Jösses, att jag inte har lärt mig. Serisöt. Aja, så sitter vi där, jag, Sofie och Tomas 10 min innan öppningsmötet ska börja och bestämmer lite låtar och sådär. Sofie säger "vi vet iaf att vi blir minst tre stycken", för vi trodde nämnligen inte att någon skulle komma. Så snacka om chocken vi får när det faktiskt kommer några!! Sjävl vet jag inte vad jag ska säga, tungan fäster sig i gomen. Totalt blir vi ca 17 st. Gött =D

Sen placerar vi oss i sofforna i det lilla mysiga bk2-rummet, där Tomas har tänt ljus och grejat. Vi ber, ger info om själva veckan och sjunger underbar lovsång. Och vi har roligt tillsammans =) Det är inte sådär överseriöst som ordet "möte" i sig låter som.

Som vanligt får jag fjärilar i magen, för att göra en underdrift, typ 3 minuter innan jag ska börja undervisningen. Men den här gången varar det inte alls länge, utan när jag väl börjar så är jag lugn. Lugn! Något jag aldrig brukar vara när alla blickar vänds mot mig och jag förväntas säga något vettigt.

Jag delar ut bibelord som fem frivilliga får läsa upp högt (ja, det är faktiskt till och med frivilliga på riktigt, jag har allså inte tvingat dem att bli frivilliga). Bibelord som låter likadana om man bara läser den snabbt. Men när vi sen sätter oss i grupper och diskuterar bibelorden, då märker vi att de inte alls är likadana, inte om man går in på djupet. Och vi lär oss massor! Om texterna, om Gud och om de andra nyss okända människorna på mötet. Sen går vi igenom i gruppen vad alla har sagt. Jag berättar att jag egentligen hade många många fler bibelord att kolla upp, men att grupperna pratade på så bra att det inte blev av. Så jag lovar att lägga upp alla bibelord på vår Inspiratörsblogg. Sen ber vi och sitter i tystnad. Efteråt har vi en dator till hands för dem som vill skriva upp sig på böneschemat, och eftersom vi litar på alla på Credo får datorn stå kvar i bk2 hela veckan.

Öppningsmötet drar till och med ut på tiden, så första timmen ber vi alla som var där. Andreas tar andra timmen, och vi hurrar in honom när han löper in i det mysiga rummet med näven i luften som i en segergest =)

Bönerummet, ja. Där kan man hitta på mycket! Man kan spela lovsång, vi har både cd-skivor och en gitarr med lovsångshäfte och psalmbok. De flesta cd-skivorna är mina förresten, bl.a. Jonas och KU:s skiva ;-D Undrar om Clas även märkte att lovsångskivan han brände åt mig låg där inne? Vad har vi mer då? En Stockholmskarta, Biblar, ett kors, ljus att tända. Rött och vitt papper, pennor, målarfärg, penslar, en mugg med målarvatten. Lim, glitter, sax. Planscher där man kan skriva upp böneämnen, tack-ämnen, böner för Stockholm. Papper med böner för Credo. Madrasser, kuddar, filtar. Två små soffbord. En mobiltelefon, med tillhörande laddare, som skulle ringa när nästa person ville bli insläppt så att den kan ta över timmen efter. Ett nödnummer. Ja, en hel massa saker man som man kan använda i bön. Kreativ bön! Precis det vi ville uppmuntra och bejaka.

Det var roligt att se att folk engagerade sig i veckan! Men det var lite segt i början. Vi inspiratörer hade jour, alltså vi tog de timmar som ingen annan hade skrivit upp sig på. På så sätt blev vi försäkrade om att bönen alltid var igång. Så vi fick ta de första två nätterna. Vilket resulterade i många konstiga sovtimmar, men det var det värt. Credo Akademin tog två nätter, och bk2 tog den sista natten. Efter mycket tjat skrev de som jobbar på Credo upp sig också. Studenter kom och bad. Personer som varken pluggar eller har någon anknytning till Credo utan som vi känner utanför det blev också intresserade och skrev upp sig. Och för att inte tala om tisdagen, då hela världen var med och bad i en internationell bönedag! 

Vad gjorde Gud med mig då? Första gången jag bad ville jag inte gå där ifrån, till att börja med. Jag väckte liv i min nådegåva igen, då jag upptäckte att Gud gav mig bilder i huvudet som jag sen målade. Obeskrivbart. Och inte bara bilder utan andra kreativa saker också. Som att vika en loppa, ni vet, med olika bibelord under flikarna. Gud gav mig också en andakt som jag skulle ha på KU. Egentligen hade jag inte tänkt gå, men när jag fick den där superba andakten tänkte jag att det kanske var Guds sätt att säga att jag skulle gå trots allt. Och Gud verkade i människorna som hörde andakten, fick jag reda på sen. Också obeskrivbart, men vilken upplevelse!

Och just nu ber bk2, den sista natten på böneveckan. Men kl. 14 imorgon beger jag och Andreas oss för att be i Uppsala igen. Yes, mer bön! Och trots det är det inte slut där, för jag är bergsäker på att Gud kommer göra underverk tack vare allas våra böner.

En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom vem av er skulle då inifrån huset få till svar: Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något. Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd. Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, eller en skorpion när han ber om ett ägg? Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?" Luk 11:6-13

Det här blev ett långt inlägg. Men det kanske säga något om hur viktig den här veckan har varit. (Och medge att det har varit intressant läsning ;-)