Jag har börjat läsa ur Lukasevangeliet och jag hittade ett bibelord som jag tyckte var så träffande i mitt liv just nu, och förhoppningsvis för all framtid framöver.

Luk 1:49
Stora ting har den Mäktige gjort med mig
och heligt är hans namn.

Särskilt nu efter IFES konferansen i Österrike. Där var Gudsnärvaron helt fantastisk! Men så klart den är det på ett läger med över 2000 kristna. Det var så häftigt. Stämningen var helt otrolig! Man kunde sätta sig vid ett bord helt ensam och bara börja prata med de runt om kring en helt utan vidare. Så plötsligt hade man en till kompis och en till e-mail adress att maila sen när man kom hem. Jag gjorde det faktiskt en gång (tänk att jag vågade...) och Judith, en tjej från Nederländerna som pluggar teologi, och jag gick på lägerbio tillsammans typ 30 minuter efter att vi börjat prata. Hur fantastiskt är inte det?! =D

Sen var det helt fantastiskt bra undervisning också. Bara temat för konferansen säger ju mycket; because of love. Det ni, det är iaf inte ofta jag tänker på all den kärlek som kristendomen innefattar. På kvällarna pratade en väldigt speciell dam, Becky Pippert. Så inspirerande, så bra talare, så fantastiska berättelser från hennes eget liv! Man bara längtade till kvällsmötena pga det. Jag köpte hennes bok, och fick den signerad, så den hoppas jag starkt mycket på. När jag nu nämner böcker kan jag ju passa på att säga att bokbordet hade en enorm rea med alla superbraiga böcker! Jag köpte säkert typ 10 stycken =D

Konferansen förde med sig en oändligt massa förändringar i mitt kristna liv. Jag och Rickard har till och med kommit närmre varandra pga en sak Gud sa åt mig att göra när vi satt på ett kvällsmöte i Österrike. Helt fantastiskt. Jag vill verkligen leva mitt liv enligt Guds plan nu! Gud, jag vill verkligen att du ska rusta mig, tukta mig och använda mig! Jag märker redan hur han har börjat sitt verk. Och det får mig att känna mig glad, värdefull och speciell. You should try it. ;-)

Andra saker som var helt fantastiska på resan var det härliga lovsångsbandet som spelade. De hade flöjt och fiol vilket inte är ofta man ser ^^ Dem kallade sig för Credo ;-) Och sen alla fantastiska personer från Credo, och utanför Credo, som man lärde känna! T.ex. jag och Emelie satt brevid varandra både på bussresan dit och hem igen. Det var nästan 60 timmar. Som Emelie sa är det inte ofta man står ut med en person så länge ;-) Dessutom umgicks vi ju på lägret, hehe ^^ Bussresan var faktiskt inte heller katastofal som man kanske kan tro. Jag menar, ca 60 timmar i en buss lockar väl ingen jättemycket sådär. Men vi såg film, drog roliga historier (även sånna under bältet), pratade, läste, sov (obekvämt som bara den men det gick väl ändå), stannade ofta, åt, sjöng och mycket mer =)

Nej, jag ångrar verkligen inte att jag åkte dit. Det arrangeras vart fjärde år. Jag tänkte försöka göra detta till min "vart fjärde år-resa". Det borde ni också göra! ;-D